Villansskolan F-klass former, färger, mönster
Den 2 januari och inlägg nr 2 på den nystartade gemensamma bloggen Skola365! Ett hopp om en framtid där vi delar med oss och tar tillvara på både framgångsexempel och misstag. Jag tänker ge er en egen reflektion av min undervisning från lärobok till utan lärobok och steget tillbaka till lärobok igen.
Jag var ny och grön och fick 2 fantastiska mentorer som jag är så tacksam över att få ha lärt mig av. Kollegor som in till sina pensioner fortfarande utvecklades, de satte färg på undervisningen med ett gediget engagemang och hade ett förhållningssätt där de reflekterade över forskning. Undervisningen skulle ge eleverna kunskaper och hopp. Tillsammans gav vi allt och planerade tillsammans, det ledde till olika fokus och jag hamnade redan tidigt i matematikens tankar. Här startade min egen utveckling ordentligt.
Matematiken har många strategier som fungerar men läroböckerna hade valt att koncentrera sig på någon av dessa. Detta blev ännu tydligare för mig när mina egna söner växte upp och började skolan. Just den första matematikinlärningen var väldigt polariserad beroende på vilket läromedel man använde sig av. Själv började jag nu att ta steget utanför boken mer och mer, jag vågade inte riktigt släppa boken helt. Eleverna skulle få se alla strategier och själva söka sig till den som de stod närmast. Jag läste massor om just matematik och åkte på biennaler för att få nya perspektiv och framför allt testade jag olika sätt med mina elever.
Efter gemensam fortbildning(under senare delen av 90-talet) på Rebbelberga skola med Ulla Öberg som då var verksam på Malmö Lärarhögskola tog jag(vi)steget. Specialläraren fanns med och arbetslaget planerade upp all undervisning tillsammans med läroplanen som stöd. Än idag arbetar Maria och jag tillsammans och har gjort denna resa under ca 12 år. Starten var spännande och lite nervös. Vi var grundliga och vid mötet med föräldrarna var fokus trygghet i hur vi ville undervisa. Det lyckades och vi fick fullt föräldrastöd. Även någon liten stressad elev lugnade vi snabbt genom att de just ”slapp” läroböcker. Deras kunskaper var synliga för oss lärare utan att de för den delen var på en speciell sida i ma-boken. Elevernas kunskaper ökade och vi tyckte oss se ett större engagemang för just matematiken, inte vilken sida man befann sig på. Eleverna fick träna på de nivåer som de behövde men vi höll dem samman. Eleverna visade sig ha bra grunder att stå på när de kom vidare i sin matematik på högre stadier så vi fortsatte på samma sätt. 4 elevkullar undervisade vi på detta sätt och vi förändrade oss efter elevernas behov. Det kändes tryggt och enkelt, var ingen större belastning egentligen, men vi började mer och mer använda oss av ”kopieringsunderlag” och pappersmängden ökade. antagligen beroende på flera olika saker bl a större elevkullar, fler flerspråkiga elever och större nivåskillnader.
För 1,5 år sedan tillsattes en matematikgrupp på Rebbelberga skola som skulle fokusera på att vi behövde få en likhet i matematiktänket. Det var stora skillnader i grupperna och flera olika läromedel användes, samtidigt som vi inte hade något fast läromedel. Jag fick rollen som ansvarig för att gruppens arbete skulle bedrivas mot visionen – gemensam syn på matematiken och förhoppning om en bedömning som var likvärdig och med en tydlig struktur. Arbetet var svårt vi sökte stöd i skolverkets bedömningsstöd och i olika litteraturer men matematiken verkar mer komplex i detta läget än övriga ämnen. jag var tillbaka i mina tankar om att via matriser bygga upp en gemensam syn, det fungerade ju för lärarna som arbetade i svenskan. Vi tog matriser som mitt arbetslag använt under åren och byggde en ny grund som kunde vara oberoende av läromedel men som gav eleverna en tydlig progression i matematikens olika delar. Det räckte inte, vi skulle inte få en likhet på skolan med detta. Något annat behövdes! Sent på våren med ny rektor bakom oss beställdes alla matematikböcker hem som fanns hos vår AV-central. Mycket fanns, en del tittade vi snabbt igenom andra blev grundligare granskade och till sist bad vi ett förlag om en visning. Vi behövde få en grundlig förståelse och kunna fråga om det vi saknade i just detta läromedlet.
Den visningen gav oss alla i gruppen ett aha och vi var nu överens och övertygade! Detta skulle bli bra. Idéen presenterades för rektor, som fattade beslut om att vi kör och testar. åk 1-2 väljer själva om de vill använda elevboken eller bara handledningen men åk 3-5 ska ha lärobok. Inte riktigt just då det jag hade önskat, vi hade en åk 3 och jag var ju motståndare till just lärobok. Det var bara att ge med sig och testa!
Idag lägger jag betydligt mer fokus på hur jag undervisar än att leta upp bra övningar till varje del. Det är en otrolig vinst, det spara tid och jag har nu fått tillbaka mitt undervisningsfokus. Samtidigt handleder jag 3 lärargrupper i matematiklyftet från f-klass till åk 6 och här utmanar jag mig själv. Numera får jag utan problem in matematiklyftets uppgifter i undervisningen och mina elever får tillsammans mycket tid för gemensam reflektion och argumentation. Vi har aldrig pratat så mycket matematik som just nu, vinsterna med detta fick vi se och höra vid en av de aktioner som spelats in. Det jag tidigare hävdat att böckerna hämmar har faktiskt blivit ännu bättre!
En annan fördel är att föräldrarna som idag har flera olika hemspråk kan se vad det är vi tränar oss på just nu och oavsett språk så kan de hjälpa sina barn. En vinst för de flerspråkiga ett stöd för oss lärare och förhoppningsvis en gemensam matematiksyn på skolan. Vårt läromedel finns också digitalt vilket ger eleverna flera träningsmöjligheter, de kan göra om samma sida flera gånger om de önskar, vilket är ett bra stöd för den osäkre eleven eller den som behöver förförståelse.
Utvecklingen måste fortgå och undervisningen är det vi ska utveckla.
Resan skulle kunna berättas grundligare men det får ni läsa i inläggen på mattefroken.se om. Under våren kommer det att reflekteras mer och utvärderas bl a med hjälp av nationella proven. (Jag tänker inte på denna bloggen berätta om vilket läromedel vi valt det får ni gå in på min blogg för att se, här är jag neutral.)
Ulrika Broman
Förstelärare på Rebbelberga skola och matematikutvecklare i Ängelholm.
Skola 365 