Cirkus i skolan

Jag tar härmed chansen att hylla cirkusen som pedagogiskt verktyg! Här bygger vi relationer mellan lärare och elev samt mellan eleverna sinsemellan. Vi tillför varandra glädje, kreativitet, inspirerande och fascinerande aktiviteter, ett varierat lärande, aktiva övningar, självförtroende, social förmåga och skratt. Eleverna litar på mig och jag litar på dem. Vi bygger förtroende för varandra. Vi trivs med varandra!

Moa Sandh heter jag, är utbildad förskollärare samt lärare i svenska och matematik för f-6. Just nu arbetar jag på Montessoriskolan Centrum i Göteborg, i förskoleklass och fritidshem för f-3. Bakgrunden har jag inom Norrköpings Ungdomscirkus där jag var aktiv artist i 7-19 års ålder. Tränat egna barngrupper har jag dessutom gjort sedan jag var 14.

Allt det jag har fått med mig genom åren vill jag nu förmedla till eleverna i skolan.

Vi har infört cirkusaktiviteter på fritids i stort sett varje dag. Vad är det då vi gör? Vi jonglerar, bygger mänskliga pyramider, gör akrobatik som kullerbyttor och huvudstående, men även parakrobatik där jag är ”basen” och eleverna ”flygare”.

En annan typ av ”huvudstående”…

En fyraåring utmanar balanssinnet.

Oj, här var det jag som agerade ”flygare”!

I pyramidbygget byggs även barnens självförtroende. Vi tränar på att lita på varandra, att lyssna på instruktioner, minne, säkerhet, att våga och se att alla personer har en särskild funktion i gruppen. Allt genom en stor mängd positiv uppmuntran. Här behövs stora starka stadiga personer i basen och lätta smidiga modiga personer som kan klättra högst upp.

Ett av skolans  utvecklingsområden för 2016 var följande: ”Vi bör främja barnens behov av rörelse … Vi behöver arbeta ännu mer med samarbetsövningar som främjar barnens sätt att vara mot varandra”

Cirkusen är ett utmärkt verktyg för att utveckla just detta! Barnen märker att de utvecklas snabbt och det råder en mycket positiv stämning under aktiviteterna. I stället för att vandra omkring och störa andra, har barn med större rörelsebehov spontant börjat träna cirkus och agerar tränare för varandra. Barnen frågar dagligen efter dessa aktiviteter och många positiva kommentarer har även kommit från föräldrar. Lite huvudstående och jonglering på morgon-fritids, ökar koncentrationen och studieron på de kommande lektionerna under dagen.

Och vilken självförtroendeboost det ger att ha genomfört en föreställning! Att få njuta av alla applåder och publikens spontana jubel och ”Wow!” Jag har aldrig upplevt något annat som bygger gruppkänslan så mycket som ett lyckat uppträdande tillsammans. VI gjorde det! ALLA är lika viktiga. Barnen peppar varandra om något går fel. ”Kom igen, du klarar det! Försök en gång till!” Det är helt otroligt att se hur stolta de kan vara när någon annan i klassen lyckas med något svårt.

Bra madrasser att gymnastisera på finns på IKEA här: http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/10262831/

Gula Katten har bra billigt material för bland annat jonglering. Lite tips:

 Jongleringsnäsdukar 3 st/förp: 32 kr/förpackning

Balansplatta 36cm: 104,50 kr/st

 Ärtpåse 12 st/förp: 115 kr/förpackning

Jongleringsbollar 7cm 3 st/förp: 26,50 kr/förpackning

Hoppas att detta inspirerade er till en härlig föreställning!

Känslomuskler & värderingsförmåga

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”
(Lgr11 – kursplanen i svenska)

För mig som lärare är det viktigt att skapa goda möjligheter och trygga samtalssituationer där det som beskrivs ovan kan ske. Få mina elever att förstå och känna att det är betydelsefullt att utveckla och sätta ord på sina tankar och i ord eller skrift dela dem med andra. Berika. Men även respektera och låta sig bli berikad av andras tankar och ord. Väcka nyfikenhet och upptäckarlust. Vidga sin värld.

Jag använder ordspråk och citat som verktyg i min undervisning. Jag låter eleverna fundera över och tolka dem helt utifrån sina egna tankar, utan att förklara, lägga ord i någons mun eller råka plantera mina egna tankefrön (vilket är lätt att göra omedvetet). För det är då det kan födas och uppstå EGNA tankar.
För mig är det något som är extra viktigt: Att ge varje elev tillfällen och möjligheter att utveckla den egna tankeförmågan, få träna sig på att uttrycka den i ord och kontinuerligt träna att framföra sina tankar för andra. Jag tror att det inte bara utvecklar självkänsla utan även tillit till den egna tankeförmåga och att det i sin tur även bidrar till att utveckla ett sunt civilkurage. Jag är övertygad om att den som kan lita till sina egna tankar inte bara mår bättre, utan även får andra att göra detsamma.

Ditt livs lycka beror på arten av dina tankar.   Elevtolkning från år 3

När vi arbetar med ett ordspråk blir det ett verktyg, en dörröppnare, och en plattform att mötas på där ALLA kan vara med. Tolkningen blir elevnära eftersom den görs utifrån där man själv är i mognad, med de livserfarenheter och den bakgrund man själv har. Man möts upp där man är och gör sin tolkning utifrån det.

Vid redovisningen och samtalet som sen följer delar man med sig av sina tankar och det man skrivit / illustrerat till de andra, som då får lära känna den personens inre, tankar och funderingar. Allas lika värde kommer till sin rätt på ett lättare sätt och får en verklig innebörd. Det är som att eleverna när de möts på en helt ny känslomässig plattform faktiskt kan se varandra med nya ögon eftersom arbetssättet är lika nytt för alla.
Efter redovisningarna tar vi oss tid för reflektion. Reflektion som synliggör och vidgar det egna tänkandet. Sätter ord på nya lärdomar och insikter som vi fått av just det ordspråket och av att lyssna på kamraternas tolkningar.
Arbetssättet fungerar bra att nivåanpassa efter mottagare och ålder, från lågstadiet och uppåt.

Man lär så länge man har elever…
Jag lär mig ständigt nya saker av elevernas tolkningar. Det underbara med arbetssättet är att det fortsätter berika mig och ger mig massor av nya tankefrön, positiv energi och arbetsglädje att fortsätta utvecklas i mitt arbete.

Det finns alltid passande ordspråk att luta sig mot. För mig ger rätt ordspråk vid rätt tillfälle en möjlighet att verkligen nå eleverna och skapa goda samtalssituationer. De kan t.ex. göra att man ser på en situation med distans. Ser man på en situation med perspektiv blir det lättare att samtala med lösningsfokus istället för att fastna i en låst känsla. Vill man få någon att förstå behöver man först skapa rätt känsla att mötas i.

Att klaga är som att gunga gungstol. Det kan kännas skönt när man gör det, men man kommer ingenstans.  Elevtolkning år 3

Jag använder ordspråksarbetet som verktyg för att uppnå det som står i kapitel 1 och 2 i Lgr11 gällande skolans värdegrund och uppdrag, normer och värden samt i kursplanen i svenska. Det finns många lärorika, vardagsnära, användbara ordspråk och citat att använda tillsammans med eleverna. De kan t.ex. hjälpa till att ge perspektiv och helhetsseende, skapa en känsla av sammanhang, förklara en känsla, ge tröst, förståelse, träna lösningsfokus och innehålla insiktsgivande metaforer.
Vill du ta del av några av dem, se några elevtolkningar från lågstadiet eller läsa mer om hur man kan använda arbetssättet avslutar jag mitt blogginlägg med några användbara länkar.

Jag kan också rekommendera James Nottinghams bok, Uppmuntra lärande, där han bl.a. skriver om varför vi behöver mer tänkande, om vikten av att lära sig tänka själv och att hjälpa barn att bli kloka. Han låter elever lösa olika dilemman, genom att som han kallar det ge dem tankeställare. Jag använder ordspråk (och citat) på ett liknande sätt.

Några för mig viktiga saker som tränas genom arbetet:
Framtidstro. Något jag tror man har lättare att känna då man känner att man tar del i ett sammanhang, är en del i en äkta gemenskap. En del i ett gruppklimat där alla får komma till tals, där allas tankar är värdefulla och respekteras. Då föds en tro på att det spelar roll vad man själv har att bidra med i livet.
Känslomuskler. Mitt samlingsnamn för emotionell kompetens. Ett ord som eleverna har lätt att förstå och som även väcker positiva associationer och förståelse för att de går att träna.

         Elevtolkning i bildform från år 3

Värderingsförmåga, en av våra viktigaste förmågor.
Den hjälper oss i alla de olika valsituationer vi ständigt utsätts för. Att ha en god utvecklad värderingsförmåga är särskilt viktigt när vi ställs inför helt nya situationer som vi ska klara av att ta ställning till. Den guidar oss, vägleder oss på olika sätt. I vad som är rätt och fel, får oss att förstå etik och moral, handla med gott omdöme, sålla i strömmen av intryck och nyheter. Den hjälper oss att handla rätt. (Vill du läsa mer om värderingsförmåga och hur den tränas kan du göra det i min utvecklingsartikel Att arbeta med ordspråk på Skolporten via länk nedan.)

Emotionell kompetens och värderingsförmåga är båda förmågor som behöver kontinuerlig träning. De är förmågor som precis som allt som har med känslor att göra måste tränas, de kan inte läsas in på samma sätt som kunskap. Att låta eleverna arbeta med de olika stegen i ordspråksarbetet är mitt bästa träningsredskap.

”Educating the mind without educating the heart is no education at all.” /Aristoteles

Ulrika Modig Hansén
Lärare – Läromedelsförfattare – Föreläsare

Länkar:
Skolporten utvecklingsartikel 

10 min pod

Twitter @Ulrikasordsprak
Blogg

Lärarhandledning
Elevhäfte år 3